IDAG SÅ ÅKER JAG!
2013-08-29
Om några timmar så lyfter planet från Arlanda, vilket även är startskottet för mitt äventyr. Nu ska jag försöka jobba på en beauty sleep, eftersom jag vid tillfället ser ut som ett vrak efter att kramat mina absolut närmaste för sista gången på tio månader. Sorgen är dock blandad med extas. Alltså hörni nu börjar allt!!!
Avskedsfika
2013-08-28
Igår så sa jag adjö till mina käraste vänner över en fika i eftermiddagssolen i min trädgård/mitt uterum. Det var ovanligt lättsamt, vilket kändes skönt. Jag önskar dock att jag hade en sån där väska som Mary Poppins eller Hermione har. För då skulle jag kunna packa ner allihopa och ta med mig dem på min resa.
Och plötsligt kom allt som en käftsmäll
2013-08-27
Imorse hann jag knappt vakna innan jag kl 8 stapplade till köket för att göra tre satser muffins. Dessa skulle sedan följa med mig till Södra Latin där jag var på besök hos min gamla klass. Även om jag råkat överdosera smeten med salt, så verkade fika uppskattas och återigen så var det kramkalas i korridoren.
Senare så mötte jag upp min bror och Ebba för att en sista gång slå oss ner på Skinnis, njuta av Stockholms magnifika utsikt och prata om livet med Håkan i bakgrunden.
Idag har jag fått krama om många som kommer saknas, sagt och tagit in orden "vi ses snart", och låtit ögonen förbli torra.
Men nu i efterhand så öppnades ett sånt där svart hål i bröstet, som bara gör riktigt ont.
Senare så mötte jag upp min bror och Ebba för att en sista gång slå oss ner på Skinnis, njuta av Stockholms magnifika utsikt och prata om livet med Håkan i bakgrunden.
Idag har jag fått krama om många som kommer saknas, sagt och tagit in orden "vi ses snart", och låtit ögonen förbli torra.
Men nu i efterhand så öppnades ett sånt där svart hål i bröstet, som bara gör riktigt ont.
Dagen blev bildlös, men här har vi i alla fall Alma och Ebba (+ mitt favvisberg)
Översvämmad
2013-08-21
1. En väska som verkar bli antingen knökfull eller ekandes tom.
2. Elis hängandes på en lian från Västerbron. Nästa gång är det min tur att testa.
3. Emilia har en alldeles nybyggd balkong. Hon, Alma, Klara och jag introducerade den med en mys-fika.
3. Emilia har en alldeles nybyggd balkong. Hon, Alma, Klara och jag introducerade den med en mys-fika.
4. Eftermiddagshimmel täckt av vita molntäcken. Onödig bild, men jag tyckte att det såg ut som en målning.
Idag så har jag drunknat i känslosvall. Jag vaknade ur en dvala av stress och tänkte "fan nu har jag missat bussen hur ska jag hinna vi börjar nio helvete vad ska jag ha på mig". Sedan blev jag alldeles paff när jag väl insåg att jag inte tillhör någon skola längre. Med känsla av ensamhet började otåligt slänga in kläder i min väska, som snabbt fylldes, men förblev långt ifrån klar. Dilemmat angående min packning är framförallt vilken stil jag ska köra på i USA. Här i Sverige tycks jag just ha funnit den, men av vad människor säger så har amerikanerna en helt annan. Frågan är om det värt att förlora sig själv för att passa in eller inte.
Ett ytterligare försök i att göra mig tillfredställd och jag var plötsligt på söder. Stötte på gamla klassisar och vi pratade bland annat lite om min ersättare i deras klass (vill säga min egentligen).Sedan så åkte jag hem till Emilia, som bor precis granne med Södra Latin, med tjejerna. Vi satt i en timme eller två och pratade om framtiden.
När vi skiljdes åt, så var dagen fortfarande ung, så jag och Klara mötte upp Elis, Jim och Axel för att sitta och njuta av eftermiddagssolen på Mariatorget. Senare därpå åkte vi till Västerbron för att bada. Jag nöjde mig dock med att titta på.
Förlåt för ett extremt långt inlägg och grattis till er som inte blev fullt uttråkade. Det är en slags terapi att ibland få skriva av sig.
Idag så har jag drunknat i känslosvall. Jag vaknade ur en dvala av stress och tänkte "fan nu har jag missat bussen hur ska jag hinna vi börjar nio helvete vad ska jag ha på mig". Sedan blev jag alldeles paff när jag väl insåg att jag inte tillhör någon skola längre. Med känsla av ensamhet började otåligt slänga in kläder i min väska, som snabbt fylldes, men förblev långt ifrån klar. Dilemmat angående min packning är framförallt vilken stil jag ska köra på i USA. Här i Sverige tycks jag just ha funnit den, men av vad människor säger så har amerikanerna en helt annan. Frågan är om det värt att förlora sig själv för att passa in eller inte.
Ett ytterligare försök i att göra mig tillfredställd och jag var plötsligt på söder. Stötte på gamla klassisar och vi pratade bland annat lite om min ersättare i deras klass (vill säga min egentligen).Sedan så åkte jag hem till Emilia, som bor precis granne med Södra Latin, med tjejerna. Vi satt i en timme eller två och pratade om framtiden.
När vi skiljdes åt, så var dagen fortfarande ung, så jag och Klara mötte upp Elis, Jim och Axel för att sitta och njuta av eftermiddagssolen på Mariatorget. Senare därpå åkte vi till Västerbron för att bada. Jag nöjde mig dock med att titta på.
Förlåt för ett extremt långt inlägg och grattis till er som inte blev fullt uttråkade. Det är en slags terapi att ibland få skriva av sig.
Äckligt lycklig
2013-08-20
det är jag med dig. Cheesy må det vara, men det är sant och det vet du.
FIN DAG
2013-08-20
Sommaren bjöd på ett fint avslut. Recept för ett fint avslut är fin sol, fina såpbubblor, fint vatten, fin skog och fina vänner som Laila och Ebba.
Tio dagar
2013-08-19
Sensommardagar som dessa spenderas helst i ett nattligt Stockholm
"What happens if a car comes?"
...
"We die"
Jag finner nöje i att svettas och trängas i publikhav på konserter. Ovan är bilder från Panda da Panda, Shout out louds och A tribute to velvet underground med Ebbot Lundberg, Nina Persson och Magnus Carlson. Även en bild på mig och Alma från Shout out louds.
Att umgås med denna fina människa är något jag passat på att göra
I lördags var tanken att jag skulle gå på släktfest på en båt vid Skeppsholmen. Det visade sig vara ett bröllop, så nu är min moster en gift kvinna.
Denna vy kunde skådas från båten. Gröna Lund är trots allt ett fint tivoli.
Sista dagarna på 2013's sommarlov har utnyttjats till fullo, trots halvtaskigt väder. Nu är det tio dagar kvar tills min avresa. Kommande vecka kommer vara till för att förberedas mentalt, men också genom att packa och fixa presenter till värdfamiljen etc. De flesta av mina kompisar börjar skolan på onsdag, så kommer troligen strosa sysslolös under dagarna.
Det jag egentligen ville säga med detta inlägg var hur jag har förvandlats till en nattuggla denna sommar, men ja USA är för högt uppe i tankarna så det kom liksom före.
Avsked innan avsked
2013-08-18
I förrgår var en sån där känsloladdad dag som tömmer all ens kraft och gör en sådär matt och tom. Det berodde på att jag fick ta farväl till en av mina absoluta bästa vänner för ett år. Alma åkte igår som utbytesstudent till Las Vegas. Just nu befinner hon sig på soft landing camp i New York och jag själv blir alldeles otålig. Vill ju också.
Disträ
2013-08-14
Idag tog jag sista vaccinsprutan mot Hepatit på vårdcentralen. Jag bad även om recept för min pälsallergi. Vet inte hur länge mamma försökte pränta in i mitt huvud att allergimedicinen heter antihistamin och inte amfetamin. Det blev i alla fall rätt tillslut och har nu kommit hem med en ask "Desloratadine Actavis", som förhoppningsvis kommer tillåta mig gosa med familjens hundar och katter.
Planen var att börja strukturera och packa sen, men jag blev så där stirra-in-i-en-vägg förlamad och det slutade med att jag nu halvsitter på sängen med datorn brännandes på magen i väntan på att någon ska göra något vettigt åt mig.
Angående min avresa
2013-08-14
Kl 12.20, en torsdagsförmiddag den 29:e augusti, så kommer jag förhoppningsvis sitta på ett plan till London Heathrow. Där ska jag byta plan och därmed lämna Europa för att sätta mina fötter i mitt nya hemland. I tre dagar så kommer jag att befinna mig på "Soft landing Camp" i New York. Syftet är väl bland annat att vi studenter ska få landa in i den nya kulturen och miljön innan vi möter våra värdfamiljer. Schemat i New York är fyllt av sightseeing och gemensamma aktiviteter.
Den 1 september så kommer jag att ta flyget till Charlotte för att sedan byta flyg till Roanoke. Där hämtar min värdfamilj mig och vi tar bilen till slutdestinationen Christiansburg! Jag hinner knappt landa innan jag den 4:e september går min första dag på Auburn High School.
Alltså att allt detta inträffar om avrundat två veckor är något otroligt overkligt och abstrakt.
Jepp, kör på lite googlebilder denna gång
Den 1 september så kommer jag att ta flyget till Charlotte för att sedan byta flyg till Roanoke. Där hämtar min värdfamilj mig och vi tar bilen till slutdestinationen Christiansburg! Jag hinner knappt landa innan jag den 4:e september går min första dag på Auburn High School.
Alltså att allt detta inträffar om avrundat två veckor är något otroligt overkligt och abstrakt.
Jepp, kör på lite googlebilder denna gång
Avskedsfiesta
2013-08-13
I lördags så var det dags för mig och Alma att avskedas av våra vänner. Det gjorde vi på detta vis:
Jag bar en New York hockey-tröja som i grund och botten är Klaras.
Alma var så fin så i sin krigsmålning och ett fodral, som även det var Klaras.
Red cups var en självklarhet!
Måste bara dela med mig av frustrationen över att ha en TV som sätts på av att stå nära. Fenomenet bjöd dock på skratt.
Fina Danni och Eme.
Gosevänner, jag undrar hur jag ska klara mig utan alla dem i tio månader.
Som ni ser i bakgrunden, så hade vi bland annat pyntat med amerikanska flaggor.
Jag kunde inte ha önskat mig ett bättre avsked med mina vänner. Det är så betryggande att veta att de kommer finnas kvar nästa år, lika goa då som idag. Om jag skulle kunna samla min lycka och spara den på burk, så skulle den räcka till mig för ett år. Haha usch vilken formulering, men ni förstår väl principen.